Jag tänkte mig en lite skrift om hur mitt liv är i nuläget, men först ska jag gå och göra lite te åt min flickvän. *går ut i köket och sätter på den röda vattenkokaren*

Så där ja. Jag går snart ifrån igen när vattnet kokat klart. Jag tänkte att en lite sammanfattning skulle kunna vara på sin plats för alla er som inte följer mitt liv så noga. Oj! Vattnet redan klart. *pinnar iväg igen* Therese tittar på "lost" och jag följer inte det. Därför sitter jag här och skriver för en anonym publik.

Hur ser mitt liv ut nuförtiden? Bra mestadels. Jag och Therese bor fortfarande ihop ute i ett hus utanför Uppsala i Broby. Fem hus i en klunga. Mycket trevligt. En liten trädgår med lite hallon samt ett land där vi har satt alldeles för mycket potatis. Hela matkällaren är full. Jag har fortfarande mycket kontakt med min och Thereses familj, iaf i jämförelse med många andra av mina uppsalakamrater. Vi åker på de flesta födelsedagar och det är kul. Min storebrors tre barn är ofta i centrum för mig när vi far iväg, precis som jag tycker barn ska vara. Jag brukar försöka leka så mycket som möjligt med dem. Jag menar snart vill de ju inte så det är lika bra att jag leker nu. Den äldsta av dem har jag lyckats få in i spelsvängen. Hon verkar verkligen älska att spela spel och det gör ju jag också. Detta för mig in på mitt nästa ämne.

Många onsdagar brukar jag och några andra uppsalensare träffas och spela brädspel. Inte idag dock eftersom jag varit hemma och varit sjuk. Nu när jag fått lite mer pengar sen jag började doktorera har jag börjat köpt in fler spel. Senast jag räknade hade jag över 60 spel. Det är något utav en passion. Jag gillar alltfrån de enklare spelen till de mer komplicerade. Board game geek besöks förhållandevis ofta. De senaste inköpet var Polarity. Jag hade hoppats på att få spela det idag, men det uteblev ju som sagt.

Jag doktorerar också. Detta har på senare tiden inebärt en massa resande. Roligt i början, men lite utmattandet mot slutet. Speciellt eftersom de flesta av mina resor går till Abingdon, straxt utanför Oxford, där spektrometern som vår institution har finns installerad: Den mäter neutronenergier från fusionsplasma. Intresserad? Fråga mer så förklarar jag gärna, men jag tänker inte ödsla mer tid på det här och nu. Det är väldigt roligt att doktorera oftast, men också lite frustrerande. Det finns så många olika saker jag vill och borde göra men man hinner inte med. Det är undervisning, forskning och administrativa uppgifter. Phew, hälften vore nog nog. Det är dock fantastiskt roligt med undervisningen. Så roligt att jag funderar på om det inte är det jag ska syssla med när jag är klar med det här om ca tre år. Forskandet har gått lite segt , eller jag vet inte. Jag har mestadels programmerat och det är ju jätteroligt, men kanske inte så nydanande på fysikområdet. Jag har börjat skriva på två olika publikationer. En som sammanfattar vår spektrometer och en som analyser en statistisk analysmetod. Intressant om ni grågar mig, men det är inte så många som håller med mig utanför fysikcomunityn. Det administrativa i tjänsten är det som tynger mig. Skriva in saker i databaser. Fylla i papper. Ja, det är inte roligt. Tur att den biten snart är över.

Nu ska jag gå och ta mig lite kaffe själv. Kram på er som förtjänar det!